onsdag 26 december 2012

Jul jul strålande jul.....

Äntligen är kaoset över.. nejdå jag älskaar julen men gillar inte att det ska stressas upp så förbannat varför inte ta allt som det kommer för julen den kommer ändå!
Vi har haft en underbar mysig jul med alla nära och kära eller nja nästan iaf det är så enormt svårt att alla ska träffas men vi pysslar om och försöker få till det ändå. Kvällen före julafton så sågs vi mina bröder och våra familjer hos vår käre mor på grötkväll och skinkmacka sen så smög vi över till oss på bastu och sedan avslutades kvällen med glögg med diverse tillbehör.
Julafton firades hos mamma och med allt som hör där till, God mat och massor med paket dock kom inte tomten men vi fick lov att låna ut vår yngsta på lite tomteuppdrag vilket han skötte med bravur. Kvällen avslutades dock rätt tidigt och det var jag väldigt tacksam för då jag har haft rätt tufft men men det är det som är så skönt med julen man har liksom inte tid att tänka på sin egen smärta...



Juldagen är våran yngste sons dag och denna var lite mera speciell ändå då han äntligen fyllde 15år :) Äntligen moppe!
Det svåra är att alla andra ska ta sig hit men dem flesta lyckades faktiskt så vi firade honom dagen lång.
Jag älskar att mixtra i köket med både mat och bak och trots jag inte orkat på sistone bestämde jag mig för att leka lite till sonens ära för han blev ju trots allt byxmyndig.

Det blev en "tutttårta"

onsdag 19 december 2012

Still going but not so strong ;0)

Sorry har inte varit inne här på ett tag fast ja jag vet jag ber mig själv om ursäkt det har bara inte funnits ork och lust, kämpar mot denna energilöshet och värk av och till.

Var iaf till läkaren igår fick ökad dos på plåstren och sjukskriven till 30/1 om inte FK fixar taxi till och från jobbet för gör dom det så ska jag försöka börja jobba lite granna efter nyår.
Hon klämde och kände på mig och som vanlit däckar jag totalt då jag får extremt ont efteråt, men hon ittade iaf några ställen där jag inte hade ont :) och sen några nya åklart men men..
Idag så har vi sista träffen med ACT-gruppen vi ska träffas innan och käa lunch ihop det blir nice jag är inte i skick att köra nå bil så en av tjejerna kommer och hämtar mig det känns skönt vet inte hur jag skulle tagit mig dit annars.

Sen efteråt var jag till jobbet och lämnade läkarintyget igår och fick önska dom God Jul och Gott Nytt År sen så plockade jag ihop mina saker det var några kollegor som reagera och fick lite "panik" då dom trodde att jag gjorde avslut för gott men nja å lätt ska dom inte bli av med mig men faktum är att det kändes lite som om att det var ett slag avslut ändå känns avlägset att jag någonsin kommer komma tillbaka dit.
Fick träffa goa underbara J kändes skönt, har saknat henne mycket tyvärr så var inte M där så jag missade henne men hoppsa vi ses snart iaf...
Nej nu ska jag göra mig i ordning för dagens bravader ..

Kramelikram!

onsdag 12 december 2012

No more pain....!!!

Trodde aldrig saker kunde bli värre men shit så hon bedrog sig, har verkligen upplevt dödångest trodde på riktigt att värken skulle ta knäcken på mig jag ville dö.. Låg där i sägen storgrinandes vill ömsom dö ömsom ta upp kampen resa mig upp och ge vrken smäll på käften men jag kom ingenstans så efter varje förösl så sjönk ja lite längre ner i mitt mörka hål, är så tacksam över att jag har min telefon jag ringde sjukvården sen min man som försökte trösta mig så gott han förmådde hade även funderingar på att ringa ambulansen, men hjäpen kom faktiskt från ett mycket oväntat håll när jag ringde min chef för att tala om att hon nog kunde räkna bort mig hela vecka jag kommer inte att piggna på mig så pass att jag klara av att jobba... Hon hörde hur risig jag var och hon sa det rakt ut: Hanna skärp dig du har kraften du måste orka hitta den igen du har viljan finn den du kommer bli bättre du måste orka ta dg samman och allt hon sa sög jag till mig för det var nog mycket sättet hon sa det på det va mjukt och behaglig och hon väckte min indre strka oj va fjolligt det här låter men det va verkligen så jag fatta att jag måste ta mig samman trots denna eländig värk.
Jag har fått mina plåster nu Norspan tror jag det heter och jag i min enfald trodde jag att dom skulle hjälpa på en gång tydligen så tar det minst ett par dagar för dom at funka och jag slutade helt med mina värktabletter när jag satt på plåstret, det är inte så underligt att jag däckade men nu vet vi iaf att jag fungerar inte utan värktabletter.
Som tur var så var yngsta sonen hemma och hörde mig han kom till mammas räddning gav mig mina tabletter släckte lampan och gav mig order om att sova en stund, Han är en liten ängel min unge ;0)
Hipp hipp hurra till dig C på din dag!

Vaknade redan kl 5 i morse magen vråla min kära vän magkatarren gjorde sig till känna det var bara att kliva upp då haha jag som är den morgontröttaste människan i världen ( det är en av anledningarna min man vägrar skaffa hund) Idag mår jag lite bättre har fortfarande jätteont men det går återigen åt rätt håll det är bra det för idag har jag inte tid att tycka synd om mig själv idag är det finaste C:s 18:års dag och det ska firas med buller och brak :0)

  

måndag 10 december 2012

Slavdrivare!

Hihi ibland finns det faktiskt fördelar med att vara dålig, I helgen så har vi eller ja min man och min mamma fått jobba med att renovera vårat kök ;0)
Jag köpte en tapet och färg här för ca en månad elr vå sen med hopp om att få piffa till köket lite när jag mår bättre men nu fick min mamma nog av att se denna tapetrulle ligga där och vänta så hon sparkade igång oss på torsdagen jag fick kasta in handuken nästan på en gång och bestämde mig för att piska på mamma och min man istället, har iaf försökt serva dom så gott jag kunnat...

Men oj så fint det blev kanske inte så snyggt med det röda tll det skär sig lite men jag är sååå nöjd och glad över mitt vackra hem.
 
 



Har pratat med svärmor som mer elr mindre tvingade mig att ringa en viss herre uppe i Lillhärdal i Jämtland det är så att denna man har fått en gåva av Gud han helar människor och det över telefonen så ja jag ringde honom på lördagen för då var jag riktigt dålig så jag tänkte så att jag har inget att förlora antingen så hjälper det elr så inte. Har inte märkt någon skillnad än men under kan ju ske.

Önskar alla en underbar vecka Kramelikram!

onsdag 5 december 2012

PRO nästa?

Vet inte om det är dags att skriva in mig på PRO känner mig iaf så pass gammal och så kroppen den är då minst 80 år men är ändå så väldans tacksam över den sak som jag skäms så oerhört över och det är min kära vän rullatorn utan den så hade jag inte tagit mig någonstans här hemma så ja även om jag skäms över den så är den super och jag så tacksam..
Men ja det går alldeles för sakta framåt jag vill bli FRISK nu!!! Eller frisk ja det blir jag ju aldrig men jag vill må bättre, vill fungera som människa, vill jobba, vill leva och känna mig i kroppen som jag gör i själen; ung och glad, sprallig och lycklig. Vill inte ha det så här nå mera vill inte ha ont det får räcka nu!
Och tyvärr så har jag inte fått nån hjälp än, läkaren är tydligen inte anträffbar förräns den 17/12 hallååå det är 12 dagar dit ska jag dö först eller?? Vi får se hur jag går vidare med det här för jag måste ha hjälp situationen är inte hållbar jag fixar inte ha det så här....
Jag och PRO ;0)

måndag 3 december 2012

Värk från H..vete

Har nog haft värsta helgen i mannaminne huga vad ont jag haft fast egentligen började det redan på onsdagen på jobbet, jag hade så ont så jag höll på att kräkas sen vart jag ju hemma på torsdagen men tyvärr även fredagen och jag som sett fram emot denna dag så :vi hade julfest på jobbet och jag fick inte följa med mina kära kollegor och vi om skulle få amerikansk julbord och allt men men sånt är tyvärr mitt liv det har allt som oftast sett ut så nu för tiden.
Sen så kom kylan det har varit ända nere på 20- så ja jag vet varför jag varit så himla dålig men jag kan ändå inte acceptera det då det varit värre än värst, jag har inte ens klarat av att sköta min egna personliga hygien inte heller klarat av att gå på toa själv min stackars man har fått agera personlig assisten :(
Har försökt att få tag på min läkare för situationen börjar bli ohållbar jag vet inte hur jag ska orka ta mig igenom detta, just nu är det oerhört tung vill ha hjälp eller åtminstone medicin som hjälper :'( Jag gråter, skriker, skäller och lever om men vad hjälper det? Vill inte vara med nå mera......